SANNA
Musik öppnar de känslomässiga kanalerna. Vi kan påstå någonting, ha ett slags budskap. Vi kan besjunga och åkalla det innersta, det viktigaste i vårt mänskliga liv här på jorden.
Och vi kan hålla frågorna vid liv: om varför vi är här, vad det är mening med alltihop och hur ska vi göra egentligen, för att det ska bli bättre för oss människor.
Jag har ett genuint intresse för musik från andra ställen. Oändliga rikedomar av klanger, sounds och rytmer som man bara vill få mer av. Så gott det går tar jag till mig andra kulturer på ett djupare plan, söker upp traditionsbärare som delar med sig av sin musik. Det intresset färgar av sig både i den musik som jag gör men också den som jag utövar och spelar i olika grupper. Sceniskt jobbar jag på många olika sätt i många olika konstellationer
Mitt eget universitet har funnits längs vägen och där tagit till mig av olika pedagoger. Det jag brinner för är att skapa konst som berör, att undersöka konstens förmåga att kommunicera, att utveckla det som sägs från en scen, hur det sägs, vilka toner, hur öppnar vi vårt hjärta så att vi fortsätter att vara levande människor här på jorden? Musiken har en kraft och förmåga att hela, beröra, skapa mötesplatser, utmana.
Jag började spela cello som liten och njöt av att spela både i orkester och sjunga i kör i den mycket aktiva kommunala musikskolan i Karlskrona. Att göra musik tillsammans med andra var en glädje som jag sen har burit med mig. Att få ingå i ett större sammanhang och där individen blir en del av ett brusande musikhav. Jag ägnade mig också åt dans och teater och mitt intresse för internationella frågor väcktes av engagemang i Ungdomens Röda Kors och Amnesty International.
​
Efter två år på Ljungskile folkhögskola fyllda av musik på alla sätt, också teater och efter ett år av cellostudier i Madrid hamnade jag sen på Musikhögskolan i Göteborg, på rytmik/cellopedagog-utbildningen. Där fick mitt intresse för dans, rörelse och andra uttryck kombineras med musiken. Jag gjorde dock en utflykt efter ett år, läste spanska och gav mig ut på en längre resa till Cuba. På Cuba fick jag uppleva ett land som sjöd av musik i varje hörn och den svängiga och livsbejakande stämningen satte stora avtryck. Nästa resa gick till Haiti. Där fick jag även uppleva hur konsten och kulturen har en direkt livsavgörande roll för människor. Ett sätt att behålla sin värdighet i ett av världens fattigaste länder. Men med en rikedom på andra plan. Vem är fattig? Vem är rik?
​
Den karibiska musiken har sedan följt mig och det har blivit många inspirationsresor och turnéer till både Haiti och Cuba.
Rytm och dans har blivit starka ingredienser i min musik. Min väg har sedan varit att jag funnit människor längs vägen som har haft samma intressen som jag och vi har skapat sammanhang och grupper som varit en mix av musik, teater och dans i en scenisk kontext.
Grupper jag spelar med
